Vägledning under utveckling
Denna vägledning utvecklas kontinuerligt baserat på användarfeedback och erfarenheter. Innehållet kan komma att uppdateras och förbättras.
Vägledningen
Hur man använder ramverket effektivt.
Beskriver HERAF och hur man använder det, processmodell och processbeskrivning hur man skapar en referensarkitektur och slutligen exempel som följer ramverket.
Vägledning
Higher Education Reference Architecture Framework
Version 0.5-Alfa
2025-11-12
Innehåll
Inledning
Bakgrund
Lärosäten inom den svenska högskolesektorn står inför liknande behov och utmaningar när det gäller att utveckla och förvalta strategiska och tekniska IT-lösningar. Erfarenheter från gemensamma möten visar att det saknas en enhetlig syn på vad en referensarkitektur är, hur den bör struktureras och vilket syfte den fyller. Detta skapar hinder för samarbete och förmågan att återanvända lösningar mellan lärosäten.
För att underlätta samarbete och skapa förutsättningar för enhetliga IT-lösningar tog ATI fram HERAF, ett stöd i hur referensarkitekturer ska utformas och struktureras.
Introduktion
Syfte
Vägledningens syfte är att kort beskriva de centrala områden i HERAF (Higher Education Reference Architecture Framework) samt hur den används under skapandet av en referensarkitektur. Ramverket möjliggör att referensarkitekturer skapas på ett enhetligt och strukturerat sätt samtidigt som den lämnar utrymme för viss flexibilitet genom att undvika detaljstyrning.
Läsanvisning
Vägledningen kan läsas från början till slut för en samlad förståelse, eller användas som uppslagsverk för specifika stycken.
Vägledningen är hårt knuten till den underliggande referensmodellen HERAM (Higher Education Reference Architecture Model) som fördjupar koncept och begrepp som används i vägledningen. Dessa utgår även från standarden ISO/IEC/IEEE 42010:2022 men viss anpassning och förenkling.
Rekommendationen är att ha HERAM öppen för att snabbt kunna slå upp begrepp och fördjupa sig i vissa koncept som beskrivs i vägledningen.
För praktiskt arbete rekommenderas att följa kapitlet Skapa referensarkitektur. För intressenter som önskar en förståelse av ramverket HERAF och dessa användningar kan börja med de inledande avsnitten.
Vad är en referensarkitektur?
Vi har valt att definiera en referensarkitektur enligt följande:
"En referensarkitektur är en mall eller ramverk som beskriver en rekommenderad struktur och organisering inom ett specifikt område. Den fungerar som en överenskommen vägledning och standardiseringsgrund för hur en lösning inom ett visst område bör implementeras."
En referensarkitektur ska alltid utgå från tydligt definierade målgrupper och deras specifika behov för att bli relevant och användbar.
Varför behövs en referensarkitektur?
Syftet med en referensarkitektur är att etablera en gemensam strategisk inriktning för samtliga aktörer inom ett specifikt verksamhetsområde. Genom att på ett konsekvent sätt beskriva grundläggande principer, centrala komponenter samt deras inbördes relationer, möjliggörs ett gemensamt språkbruk som underlättar koordinering av initiativ och minimerar risken för kommunikativa missförstånd.
Eftersom referensarkitekturen vilar på ackumulerad erfarenhet och beprövade lösningar, elimineras behovet av att påbörja utvecklingsinsatser från grunden. Istället kan förändringsarbetet koncentreras till att anpassa och vidareutveckla befintliga strukturer, vilket i sin tur bidrar till reducerad tidsåtgång och lägre risknivå vid införande av nya tjänster eller vid utvärdering av befintliga miljöer.
Utöver att accelerera utvecklings- och moderniseringsprocesser tillhandahåller referensarkitekturen ett systematiskt ramverk för att analysera och jämföra den aktuella IT-miljön med ett definierat mål som kan användas som referens. Därigenom skapas ett robust underlag för beslutsfattande, argumentation och kommunikation – särskilt gentemot målgrupper och intressenter som efterfrågar välgrundade motiveringar till tekniska vägval.
Begrepp
| Begrepp | Beskrivning |
|---|---|
| Angelägenhet ("Concern") | En angelägenhet beskriver vad en intressent eller målgrupp anser vara viktigt i ett system eller en arkitektur. Det kan vara mål, behov, krav eller frågor som påverkar hur något ska utformas eller fungera. Exempel: säkerhet, prestanda, användbarhet, kostnadseffektivitet. |
| Aspekt | En aspekt beskriver ett perspektiv eller en synvinkel som används för att analysera, beskriva eller utvärdera ett system. Den hjälper till att belysa hur olika angelägenheter hanteras i arkitekturen. Exempel: säkerhetsaspekt, prestandaaspekt, tillgänglighetsaspekt. |
| Aktivitetsgruppen | Aktivitetsgruppen är den grupp som arbetar med framtagningen av referensarkitekturen. |
HERAF
Ramverket innehåller material som beskriver, visualiserar och vägleder i hur man skapar en referensarkitektur. På en övergripande nivå innehåller ramverket två huvudsakliga områden, vägledningen och HERAM.
Båda områden fyller olika syften där vägledningen är det material som vägleder och hjälper användningen av ramverket samt skapandet av en referensarkitektur. HERAM utgör den teoretiska och strukturella grunden för hur referensarkitekturer i ramverket ska struktureras och beskrivas.
Vägledningen
Vägledningen – nuvarande dokument – är själva beskrivningen av HERAF och hur man använder det, processmodell och processbeskrivning hur man skapar en referensarkitektur och slutligen exempel som följer ramverket.
HERAM
Higher Education Reference Architecture Model (HERAM) är en modell som består av en konceptkarta, konceptbeskrivning samt ett styrande dokument för ramverket HERAF.
Konceptbeskrivningen och konceptkartan förklarar de olika begreppen i ramverket samt visar hur dessa förhåller sig till varandra. Det styrande dokumentet innehåller gemensamma principer, riktlinjer och regler som säkerställer enhetliga referensarkitekturer.
Skapa referensarkitektur
Processen är framtagen för att kvalitetssäkra arbetet med referensarkitekturer och skapa ett enhetligt arbetssätt för svenska lärosäten. Den är vägledande snarare än tvingande och betonar de viktigaste aktiviteterna. Syftet är att underlätta framtagningen av en referensarkitektur samt att man inte missar eller glömmer vissa aktiviteter.
Processen bör inte ses som ett flöde där ena aktiviteten måste genomföras före den andra, den ska hjälpa i hur man startar och kommer igång. Det rekommenderas att genomföra processen i mindre omfång och iterationer snarare än att försöka få med samtliga målgrupper och intressenter under skapandet.
Kommande avsnitt beskriver de aktiviteter som ingår i processen "Skapa referensarkitektur".
Aktiviteterna är indelade i två kategorier:
- Kontinuerliga aktiviteter som pågår under framtagningen.
- Skapande aktiviteter som stegvis leder till att referensarkitekturen utformas och dokumenteras.
Kontinuerliga aktiviteter
Identifiera och förankra med målgrupp
Denna aktivitet innebär att kontinuerligt – och när tillfälle ges – dela referensarkitekturen med den tilltänkta målgruppen för att få återkoppling och identifiera förbättringar.
Syftet är att säkerställa att referensarkitekturen är relevant, användbar och ger ett värde för dem som ska använda den.
Kommunicera med intressenter
Kommunikationen med intressenter sker löpande för att säkerställa att viktiga perspektiv och krav beaktas i referensarkitekturen.
Det kan till exempel handla om säkerhetsaspekter, styrande principer eller strategiska inriktningar som behöver integreras i arbetet.
Dokumentera arkitekturbeslut
Under framtagningen fattas många beslut som påverkar referensarkitekturens utformning.
De mest centrala och vägledande besluten bör dokumenteras tillsammans med sin motivering för att skapa förståelse och spårbarhet för både målgrupper och intressenter.
Skapande aktiviteter
De skapande aktiviteterna är de som genererar den slutgiltiga referensarkitekturen.
Omfång
Omfång handlar om att specificera ramarna vid skapandet eller en ny iteration av en referensarkitektur. Syftet är att definiera vad arbetet ska omfatta, vilken målgrupp som avses och vilka angelägenheter som ska adresseras.
Arbetet fokuserar på att skapa en tydlig avgränsning och en gemensam förståelse för syftet med referensarkitekturen samt vilka som är den primära målgruppen
Följande principer ska beaktas vid arbete med omfång:
Arbetet fokuserar på att skapa en tydlig avgränsning och en gemensam förståelse för syftet med referensarkitekturen samt vilka som är den primära målgruppen.
Omfång innehåller följande delaktiviteter:
Identifiera område innebär att arbetsgruppen beslutar vilket område som referensarkitekturen ska gälla för och därmed inte ta ett alltför brett omfång. Exempelvis: IAM, Integration, AI, IoT, Nätverk etc.
Bestäm omfång betyder att man fastställer gränser för vad referensarkitekturen ska innehålla, vilket gör det enklare att besluta om saker ska eller inte ska finnas med.
Identifiera vad som inte ska ingå är de avgränsningarna man sätter inom omfånget. Exempelvis kan omfånget vara referensarkitektur för integration men att man avgränsar iterationen för det tekniska perspektivet.
Identifiering
Identifiering innebär att urskilja, kartlägga och dokumentera relevanta faktorer som behöver beaktas i arbetet. Detta inkluderar att skapa en överblick och synliggöra vad som finns, men inte att fatta beslut eller fastställa något.
Delaktiviteterna innebär att samla in och kartlägga de faktorer som påverkar framtagandet av referensarkitekturen. Aktivitetsgruppen fokuserar på att skapa en överblick av omvärldens lösningar, strategier, styrande principer, lagar, standarder, mönster och best practices.
Resultatet blir ett underlag som visar vilka krav, mönster och behov som ska beaktas under framtagningen av referensarkitekturen.
Definiering
Definiering innebär att man fastställer vad som ska ingå inom vissa ramar utan att gå ner på detaljnivå. Syftet är att skapa en helhetsbild och tydliga avgränsningar så att man kan arbeta vidare utan att fastna i detaljer.
Detta innebär att fastställa de grundläggande ramarna för hur referensarkitekturen ska utformas och användas. Aktivitetsgruppen fokuserar på att definiera vilka målgruppsperspektiv som behövs, vilka principer, regler och riktlinjer som ska gälla. Arbetet innebär också att definiera behov av vyer.
Resultatet är en referensarkitektur med tydligt definierade delar som kan konkretiseras.
Konkretisering
Konkretisering innebär att gå från övergripande definitioner eller idéer till att bryta ner och utveckla innehållet på en mer detaljerad nivå.
Denna del syftar till att konkretisera de definitionerna från föregående aktivitet till mer praktiskt användbara delar. Aktivitetsgruppen arbetar fram de tidigare definierade vyerna, förtydligar styrande principer, riktlinjer och regler samt skapar en begreppsmodell för området.
Resultatet är en referensarkitektur för ett specifikt område
Exempel och mallar
[Detta avsnitt kommer att innehålla konkreta exempel och mallar för implementering av referensarkitekturer enligt HERAF.]
Begreppsreferenser
| Begrepp | Definition | Referenser |
|---|---|---|
| Referensarkitektur | En referensarkitektur är en mall eller ramverk som beskriver en rekommenderad struktur och organisering inom ett specifikt område. Den fungerar som en överenskommen vägledning och standardiseringsgrund för hur en lösning inom ett visst område bör implementeras. | DoD Reference Architecture White Paper Reference architecture - Wikipedia Referensarkitektur för Identitet och åtkomst |
Dokumentversion: 0.5-Alfa
Datum: 2025-11-12